Meltdown

Meltdown bildades av de kvarvarande medlemmarna från Screaming Life 2004. Musiken var lite annorlunda än musiken av Screaming Life de var påverkad av band som The Cult och de  började ochså spela mer progressiva saker som Paul Gilbert och Dream Theather. De gjorde aldrig någon allmäna spelningar de bara spelade för utvalda få så det här är första gången någonsin för allmänheten att höra hur de lät. Länk till deras musik - http://archive.org/details/MeltdownrockBandFromPietarsaariInFinland

Storyville Saints

Storyville Saints är ett Indie/Pop/Rock band från Jakobstad, Finland.
De framför endast eget material och ingen låt är den andra lik.

Väldigt bra de här killarna har verkligen talang. Bra låtar och med en röst som påminner om Paradise Oskar. Du kan ladda ner deras låtar här  http://yle.fi/extrem/musik/osajnat_band.php?id=271

Opus Symbiosis

När man lyssnar på Opus Symbiosis, så får man känslan av att det här är Creamstar nummer 2. För er som inte minns creamstar så var det ett band som höll på nån gång runt 2003 de försökte charma till sig ett skivkontrakt med ett större skivbolag utan att lyckas, idag är det ingen som minns creamstar längre deras låtar finns inte ens på youtube.

När man ser hur de arbetar i studion, så får man en känsla av att varje ton på pianot kostar pengar. Det är väl antagligen enda orsaken till varför de håller ihop allt handlar bara om pengar och uppmärksamhet från inflytelserika herrar.

Terrorwheel

När Marco Luponero var yngre var livet ofta oroligt. Mamman var fast i ett destruktivt förhållande och själv blev han mobbad av klasskompisarna. I dag är Marco utbildad skådespelare och håller föreläsningar om hur man börjar tro på sig själv. I måndags föreläste han för eleverna i Korsholms högstadium.

0

Barndomen har inte alltid behandlat skådespelaren Marco Luponero väl. Han har sett mer misshandel, mobbning och oroligheter än många andra i samma ålder.  I måndags delade han med sig av sitt livs historia för högstadieeleverna i Korsholms högstadium för att visa att man kan lyckas i livet även om man har varit med om svåra saker.
Marco Luponero föddes i Jakobstad, men växte upp i Helsingfors med sin mamma. Pappan var italienare och har aldrig funnits med i bilden. Det var under uppväxtåren i Helsingfors som Marcos liv började bli oroligt. En kioskinnehavare som Marco brukade prata med ibland blev skjuten under ett rån och dog, något som satte djupa spår hos Marco.
– Det påverkade mig starkt och ledde till en orolig period i mitt liv. Jag blev rädd för att hemska saker skulle hända. Det gick så långt att mamma tog mig till en psykiater.

Familjen flyttade tillbaka till Jakobstad för att ha nära till morföräldrarna. Så småningom träffade mamman en pojkvän som gav Marco dåliga vibbar.
– När jag var liten kände jag ofta på mig när saker var fel. Jag kände genast att det var något som inte stämde med den nya pojkvännen. Han gav mig obehagskänslor.
Känslorna visade sig vara befogade. Under tiden som följde sedan blev mamman utsatt för grov misshandel, men hon återvände alltid till mannen som slog henne. Marcos liv blev ett ännu större kaos.
– Skyddshem och polisbilar blev vardag. Det fanns ingen trygghet hemma.
Till sist gick det ut över skolan. När Marco började i femte klass blev han utsatt för systematisk mobbning.
– Jag hade ett helvete hemma. Nu blev det samma sak i skolan.
Mobbningen upphörde till sist när en klasskompis tog tag i saken och pratade med lärarna.
– Allt blev bättre. Hemma ordnade det också upp sig. Mamma skiljde sig och livet såg ljust ut.
Högstadietiden var en lycklig period i Marcos liv.
– Jag ritade serier och drömde om att bli musiker. En dag köpte jag en elgitarr som jag inte släppte för en sekund. Jag har inte slutat rocka sedan dess.

Efter skoltiden ville Marco satsa på musiken och gav sig in i rockbranschen. Han fick skivkontrakt tillsammans med metalbandet Terrorwheel.
– Men det största var nog när vi fick spela som förband till Hanoi Rocks på klubben Tavastia i Helsingfors. Aldrig hade jag kunnat drömma om att jag skulle få göra något sånt.
Rocklivet är hårt. Marcos morfar oroade sig för att han skulle hamna i dåligt sällskap och börja ta droger.
– Jag lovade honom att det aldrig skulle hända. Det löftet har jag också hållit. Tio av mina vänner har dött av droger. Jag vet att det inte är värt det.
När hans mamma så en dag föreslog att han skulle börja i Teaterhögskolan gav Marco henne kalla handen.
– Min bild av teater var en massa kulturarbetare som stod i en sunkig källare i strumpbyxor och luktade illa. Det visade sig stämma, säger Marco och skrattar.
Han bestämde sig ändå för att ge teatern en chans. Han hade ändå inget bättre för sig. Mot sin vilja kom han in på utbildningen 2003. Det var först där han fick sätta sitt självförtroende på prov på riktigt.
– Teaterhögskolan är en otroligt krävande utbildning både fysiskt och psykiskt. Man blir som en självmedveten robot, tänker alltid på hur man går och hur man rör sig. Det går inte att stänga av.
Pressen på att prestera och alltid vara duktig bröt ner Marco totalt. Självförtroendet rasade i botten.
– Jag kände mig värdelös. Sen fick jag veta att alla på utbildningen kommer att gå igenom samma sak. Tanken är tydligen att man ska rasa till grunden för att sedan kunna bygga upp sitt eget jag.

I dag älskar Marco att spela teater. Han har haft en roll i musikalen Play Me och spelat med i Wasa Teaters pjäser ”Allt eller inget” och ”Cash”. Upplevelserna från utbildningen satte ändå spår. Det ledde till att han började studera allt han kom över som tangerade ämnet självförtroende. Han bestämde sig sedan för att börja föreläsa om ämnet.
– Jag har klarat mig igenom de tunga perioderna genom att tro på mig själv. Det finns ingen gräns för hur långt man kan gå, bara man tror att man kommer att klara det.
Marco har döpt sina föreläsningar till ”Rockstar confidence”. Man ska bli sin egen rockstjärna.
– De flesta rockstjärnor har egentligen väldigt dåligt självförtroende, men det är något de gör som får dem att framstå som att de vore väldigt säkra på sig själva.
Det är de knepen han nu vill föra vidare till andra.

Marco Luponeros tips för bättre självförtroende:

– Lagen om attraktion: vi bär själva ansvaret för det som händer i våra liv. Om vi tänker positiva tankar får vi ett bättre liv. Positivt tänkande får vårt undermedvetna att söka efter positiva saker.

– Definiera problemet: vad är jag missnöjd med i mitt liv och varför? Först när man förstår problemet kan man göra något åt det.

– Våga stiga ur din säkerhetszon: när du befinner dig i en situation där du inte känner dig trygg, försök att tänka på hur du står och i vilken takt du talar. Då kan du lugna dig själv. Våga vara tyst ibland och tala i din egen takt. Det inger respekt.
– När du är nervös, föreställ dig att du befinner dig på en lugn och trygg plats. Varje gång du blir nervös ska du tänka tillbaka på den platsen medan du gör en rörelse, som till exempel att massera området mellan tummen och pekfingret. Då blir du lugn.